Nästan glömt

Hade helt ärligt nästan missat att jag såg ut såhär ibörjan av 2013. Här hade jag hunnit äta levaxin i endast någon månad. Helt sjuk att jag ens orkade upp. 
 
Det är nästan så man inte riktigt kommer ihåg att jag har sett ut sådär och vägt så pass mycket. 
 
Visst jag har lite kläder kvar från när jag väge så som på bilden. Men kläderna ligger ju inte direkt så man kan titta på dem varje dag. 
 
Då kläderna ligger i källaren. Har funderat om man kanske kunde hitta på nå kul med dem. 
 
Innan jag gå upp och såg ut så som på bilden så levde jag i min lilla verlighet. Men när jag var så stor som på bilden visade sig en helt annan verklighet. En mycket tuffare verkligehet. 
 
Jag minns hur jag kunde åka tåg och hur folk satt och pratade om mig och min vikt bakom mig. Om de bara hade frågat mig om detta var något jag hade valt, så hade de fått ett enkelt nej. I och med hur jag märkte hur det pratades så blev jag även varse om att det fanns killar som bara ville träffa en för utseendet. Detta är ju givetvis något som på verkar mig idag. 
 
Om en kille vill bara ha mer bilder så fattar jag misstankar direkt och reagerar därefter. Men får då höra att jag har dålig självkänsla och självförtroende. Hade någon ställt dessa frågor medan jag sett utsom ovan hade jag inte ens frågesatt utan bara skickat. För mig innebär självförtroende och självkänsla när man vågar sätta ner foten och frågesätta varför. Som sagt jag hade inte gjort det 2013, för då var allt förtroende i botten och hade bara gjort som de sagt och inte tänkt mer på varför. 
 
Om ni undrar så är just utseende en jävligt öm tå för min del. Detta då jag inte kan påverka mer av min vikt mer än kanske 20-30%. Resten är upp till medicin och läkare. Då gäller det att man har en läkare som lyssnar på dig eller är väl insatt. Hellst både och. 
 
För er som undrar. Nej jag tycker inte att sjukdomen är jobbig. Jag har lärt mig att känna min kropp under dessa år och agerar därefter. Jag har lärt mig att leva med denna hemska sjukdom. Ja jag gillar inte sjukdomen, men har accepterat den. Det gäller bara att den jag väljer att leva med accepterar och förstår att den finns. Samt att jag måste vara noggrann med kosten periodvis. Om inte alltid så som det ser ut just nu. 
 
PS. Ni killar, innan ni pratar med en tjej om utseende, snälla se till och lära känna henne först. Så att hon inte blir förbannad och flippar samt drar sig tillbaka och observerar och agerar sedan därefter. Har ni gjort ett sådant drag där ni visar hur viktigt utseendet är för dig, finns det risk att du inte vinner tillbaka tilliten. DS. 
 

Virrevims

Jag kommer att berätta om min resa som jag precis har på börjat. Jag har börjat bygga upp min självkänsla och självförtroende. Börjat lära mig på nytt att det är helt okej att tänka, tycka och känna. Komma underfund med att jag kan. Att jag gör det för min skull. Kommer att skriva vad jag har gått igenom i min barndom. Både inom skolan och inom familjen och hur jag har blivit den jag är idag, samt vad mitt mål med bloggen är.

RSS 2.0