Handen

Idag fick jag äntligen träffa min kirurg efter den där fredagen jag fick så ont i handen. Nu visade det sig att stygnen börjar äntligen brytas ner under huden. Då ett stygn hade släppt visade det sig att en sena hade töjt sig mer än vad han hade räknar med. Hittills har jag turen på min sida. Senan har töjt sig inom rimlig gräns så just nu är det bara att avvakta till nästa återbesök som är i början av mars. 
 
Tur nog ska jag träffa arbetsterapeuten nästa torsdag efter jobbet. Så hoppas jag att jag kan få lite tips på hur jag ska göra för att den inte ska töjas mer. Och nu är det äntligen dags att försöka klara av vardagen utan skenan. I alla fall enligt min kirurg, vet inte vad arbetsterapeuten säger om det. :) Spännande är det om inte annat. 
 

Virrevims

Jag kommer att berätta om min resa som jag precis har på börjat. Jag har börjat bygga upp min självkänsla och självförtroende. Börjat lära mig på nytt att det är helt okej att tänka, tycka och känna. Komma underfund med att jag kan. Att jag gör det för min skull. Kommer att skriva vad jag har gått igenom i min barndom. Både inom skolan och inom familjen och hur jag har blivit den jag är idag, samt vad mitt mål med bloggen är.

RSS 2.0